Sjöfrakt från Turkiet till Europa – FCL och LCL
Sjöfrakt passar tungt och skrymmande gods som inte är brådskande, till exempel stål, plast och byggvaror. Här förklarar vi FCL och LCL, containertyper, hamnar, konossement och tulldeklaration samt hur sjöfrakt skiljer sig från lastbil och flyg, så att du kan jämföra alternativen innan du begär offert.
Sjöfrakt från Turkiet till Europa
Vid sjöfrakt från Turkiet lastas godset i en container i en turkisk hamn och fraktas med fartyg till en europeisk hamn, där det tulldeklareras och körs vidare till mottagaren. SMETRD bokar plats, upprättar dokumenten och kan samordna hämtning och slutleverans på land.
Sjöfrakt väljs främst för tunga och skrymmande varor och för större containervolymer. Den är långsammare än lastbil men ofta förmånligare per ton vid stora mängder.
Hur fungerar sjöfrakt?
Avsändaren packar godset i en container, som körs till hamnen, tulldeklareras för export och lastas på fartyget. Rederiet utfärdar ett konossement. I destinationshamnen lossas containern, tulldeklareras för import och levereras till mottagaren, ofta med lastbil eller tåg. Mellan avgångs- och destinationshamn kan fartyget gå direkt eller omlasta vid en knutpunkt.
Omlastning förlänger transporttiden men ger fler avgångar.
FCL – hel container
FCL (Full Container Load) innebär att en hel container hyrs åt en avsändare, som packar och förseglar den själv. Det lönar sig när godset fyller en stor del av containern, och ger lägre risk för skador eftersom godset inte hanteras tillsammans med andras last.
Priset sätts per container, inte per kilo. Kontrollera hur många dagar som ingår för lastning, avlastning och retur av containern, eftersom förseningar kan ge extra avgifter.
LCL – samlastning i container
LCL (Less than Container Load) innebär att flera avsändares gods delas på en container, som samlastas i en terminal i avgångshamnen och lossas i destinationshamnen. Det passar mindre sändningar, och du betalar för volym eller vikt som godset tar upp.
LCL tar normalt längre tid än FCL eftersom godset ska samlas ihop och sorteras vid båda ändar. Förpackningen måste tåla extra hantering.
Containertyper och mått (20 fot, 40 fot, high cube)
De vanligaste containrarna är 20 fot, 40 fot och 40 fot high cube, som är en fot högre. En 20-fotscontainer rymmer ungefär 33 kubikmeter och en 40-fotscontainer cirka 67 kubikmeter. Det finns även open top, flat rack och kyl för speciellt gods. Exakta invändiga mått och maximal nyttolast skiljer sig mellan rederier och containerserier.
Be om specifikationen i offerten innan du planerar lastningen.
Roro- och färjetransport
Ro-Ro (roll on, roll off) innebär att lastbilar eller trailers körs ombord på ett färjefartyg och lämnas av i destinationshamnen. Det kan förkorta landsvägssträckan, men kräver att färjelinjen går på rätt rutt och att avgångstiden passar leveransen. Vi har inte bekräftat en regelbunden direkt Ro-Ro-linje till varje land.
Fråga efter aktuella färjealternativ för din rutt, till exempel i kombination med landsväg i Europa.
Bulk- och styckegodsfrakt
Bulkfrakt gäller stora mängder okapslat gods som spannmål eller malm, medan styckegods på fartyg gäller enskilda kolli, projektlaster och tungt gods som inte passar i container. Dessa transporter bokas ofta som charter och kräver särskild planering av hamn och lossning.
För de flesta kunder är container den enklaste lösningen. Kontakta oss om godset är överdimensionerat eller tyngre än en standardcontainer klarar.
Turkiska hamnar för sjöfrakt
Containergods från Turkiet lämnar landet via hamnar vid Marmarahavet, Egeiska havet och Medelhavet, bland annat i Istanbulområdet, Kocaeli, Izmir och Mersin. Vilken hamn som passar beror på var godset finns, vilka avgångar som finns och hur långt det är till destinationen.
Hamnens avgångsschema och tillgängliga rederier varierar. SMETRD föreslår hamn utifrån hämtadress och destination när offerten upprättas.
Europeiska hamnar och inlandsdistribution
Stora europeiska containerhamnar som Rotterdam, Hamburg, Antwerpen och Göteborg tar emot gods från Turkiet, ofta med omlastning vid en knutpunkt i Medelhavet. Från hamnen fortsätter godset med lastbil, tåg eller pråm till mottagaren, och slutdistributionen kan ingå i samma offert.
Ange om du vill hämta containern själv i hamnen eller få den levererad till dörren. Det påverkar både pris och vilka dokument som behövs.
Transittid för sjöfrakt
Sjöfrakt tar från ungefär en vecka till flera veckor beroende på avgångshamn, destinationshamn och om fartyget går direkt eller med omlastning. Därtill kommer tid för hämtning, tullbehandling och slutleverans på land. Ledtiden är därför längre än med lastbil. Uppgifterna är vägledande och inte en garanti.
Hamnstockning, väder och inställda avgångar kan ändra tiden, och förväntad transittid bekräftas i offerten.
Kombinerad sjö- och lastbilstransport
Kombinerad transport innebär att godset går med fartyg över en del av sträckan och sedan med lastbil eller tåg. Upplägget används när hamnen ligger långt från mottagaren eller när lastbil är billigare än sjöfrakt på slutdistansen. Det kräver bra samordning av avgångar och dokument.
Ett exempel är container med fartyg till en nordeuropeisk hamn följt av lastbil till slutdestinationen. Samma bokning kan omfatta hela kedjan.
Konossement (Bill of Lading)
Konossementet (Bill of Lading, B/L) är rederiets kvitto på att godset tagits emot, fraktavtalet och i vissa fall ett värdepapper som ger rätt till godset. Det finns originalkonossement, telex release och sjöfraktsedel, och val av typ styr hur godset lämnas ut i destinationshamnen.
Kontrollera att namn, adresser, godsbeskrivning, vikt och containernummer stämmer. Fel på konossementet försenar utlämningen och kan leda till extra kostnader.
Tulldeklaration vid sjöfrakt
Vid sjöfrakt görs en exportdeklaration i Turkiet och en importdeklaration i destinationshamnen, ofta före ankomst. Underlaget är handelsfaktura, packlista, konossement och vid behov A.TR eller andra intyg. Både avsändare och mottagare bör ha ett EORI-nummer. Containern kan lagras på tullager i hamnen i väntan på tullklarering.
Lagringsdagar och demurrage kan ge kostnader, så deklarationen bör vara klar före ankomst.
Incoterms vid sjöfrakt (FOB, CIF, EXW)
Incoterms 2020 anger vem som betalar och bär risken under transporten. FOB lägger ansvaret på säljaren till dess godset lastats på fartyget, CIF innebär att säljaren betalar frakt och försäkring till destinationshamnen, och EXW lägger nästan allt på köparen. För containergods används ofta FCA i stället för FOB, eftersom godset överlämnas i en terminal innan det lastas på fartyget.
Avtala klausulen i kontraktet innan transporten bokas.
Farligt gods i container (IMDG)
Farligt gods i container ska följa IMDG-koden: klassificering, märkning, förpackning, deklaration och separat godkännande från rederiet. Alla rederier tar inte alla klasser, och godset kan kräva särskilda avgångar och avgifter. Säkerhetsdatablad ska bifogas. Uppge UN-nummer, klass, förpackningsgrupp och mängd när du begär offert.
Missade uppgifter kan leda till att godset inte lastas.
Vad påverkar priset på sjöfrakt?
Priset styrs av FCL eller LCL, containertyp, avgångs- och destinationshamn, rederi, tid på året och godsets vikt och volym. Bränsle, hamnavgifter och tillägg tillkommer. Ett enhetligt pris från Turkiet till Europa finns därför inte, men en offert gör alternativen jämförbara.
SMETRD lämnar offert på begäran. Skicka godsbeskrivning, volym, vikt, hamn eller adress och önskad Incoterms-klausul.
Tillägg och hamnavgifter vid sjöfrakt
Utöver grundfrakten kan offerten innehålla hamnavgifter, terminalhantering, dokumentavgift, bränsle- och säkerhetstillägg samt avgifter för förseningar av container. Be om en specifikation av vad som ingår i priset, så att jämförelsen mellan två erbjudanden blir rättvis. Avgifterna kan vara olika i avgångs- och destinationshamn.
Fråga särskilt efter fria dagar för lagring och containerhyra.
Spårning av container
En container spåras med sitt containernummer hos rederiet eller via bokningsreferensen. Statusen visar bland annat lastning, avgång, omlastning och ankomst. Be om numret så fort containern är bokad så att du kan följa transporten och planera mottagandet. Datumen i spårningen är uppskattningar och kan ändras.
Spårningen täcker sjöbiten, medan transporten på land följs genom uppdateringar från transportören.
Försäkring vid sjöfrakt
Rederiets ansvar är begränsat och beror på transportvillkoren, så en separat transportförsäkring rekommenderas för värdefullt gods. Försäkringen bör gälla från hämtning till leverans och omfatta skada, förlust och gemensamt haveri. Begär försäkringen när du ber om offert. Godsets förpackning, surrning och fuktskydd påverkar vad försäkringen ersätter.
Fråga vilka undantag som gäller.
Sjöfrakt eller flygfrakt – vad ska jag välja?
Välj sjöfrakt när godset är tungt eller skrymmande och tiden inte är avgörande, och flygfrakt när godset är litet, värdefullt eller brådskande. Sjöfrakt är oftast billigare per kilo, flygfrakt är betydligt snabbare. Lastbil är ofta det bästa mellanalternativet i Europa.
Beslutet bör utgå från kostnaden för lagerbunden kapital och risken för stopp i produktionen, inte bara från fraktpriset.
Dörr-till-dörr med sjöfrakt
Dörr-till-dörr med sjöfrakt innebär att transporten omfattar hämtning hos avsändaren, containertransport till hamn, sjöfrakt, tulldeklaration och leverans till mottagarens adress. Det förenklar kontakten eftersom en part samordnar hela kedjan, och offerten visar alla delar i ett dokument. Ange om mottagaren har lossningsutrustning, öppettider och eventuella tidsfönster, så att leveransen kan planeras utan väntetid.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan FCL och LCL?
FCL är en hel container åt en avsändare, medan LCL delar en container mellan flera avsändare. FCL passar större volymer, LCL mindre sändningar men tar oftast längre tid.
Hur lång tid tar sjöfrakt från Turkiet till Europa?
Som planeringsram från ungefär en vecka till flera veckor, beroende på hamn och om fartyget går direkt eller med omlastning. Tid på land tillkommer, och ledtiden bekräftas i offerten.
Behöver jag tulldeklarera en container från Turkiet?
Ja. En importdeklaration krävs i destinationslandet, och en exportdeklaration i Turkiet. Underlaget är faktura, packlista och konossement, och ofta ett EORI-nummer.
Kan farligt gods skickas i container?
Ja, om det klassificeras och märks enligt IMDG och rederiet godkänner godset. Uppge UN-nummer, klass och mängd i förfrågan och bifoga säkerhetsdatablad.
Kan ni ordna leverans hela vägen till dörren?
Ja. Offerten kan omfatta hämtning i Turkiet, sjöfrakt, tulldeklaration och lastbil från hamnen till mottagarens adress.
Hur spårar jag containern?
Med containernumret eller bokningsreferensen hos rederiet. Be om numret när containern är bokad så att du kan följa fartygets avgång, omlastning och ankomst.